Hur vet jag om marken är förorenad?

Länsstyrelserna har en karta över förorenade områden, EBH-kartan. Kartinformationen hämtas ur den nationella databasen EBH-stödet. Du kan öppna karttjänsten via länken och zooma in på det område som du är intresserad av. Kontakta länsstyrelsen eller miljöavdelningen för mer information.

Vad ska jag göra om jag upptäcker en förorening på min fastighet?

Om du upptäcker en förorening på din fastighet som du tror kan vara skadlig för människor eller miljön, är du enligt miljöbalken skyldig att lämna upplysningar om detta. Sådan information ska du lämna till tillsynsmyndigheten, vilket i de flesta fall är kommunens miljöavdelning.

Vem är ansvarig för att åtgärda föroreningarna?

En ansvarsutredning ska genomföras av tillsynsmyndigheten (oftast kommunens miljöavdelning) för att ta reda på om det finns någon som är ansvarig för att helt eller delvis bekosta markundersökningar eller åtgärder. Därefter bedöms det om det är skäligt att den/de ansvariga ska undersöka fastigheten. Ansvarsutredningen görs därför normalt innan man påbörjar miljötekniska markundersökningar.

Verksamhetsutövarens ansvar

Som utgångspunkt är det den verksamhetsutövare som orsakat föroreningen som är ansvarig enligt miljöbalkens bestämmelser. Den ansvarige är alltså vanligtvis ett företag i någon form som bedrivit verksamhet på platsen. Även en exploatör, det vill säga ett byggföretag eller annan som bygger på fastigheten, och som vid byggnationen orsakar spridning av befintliga föroreningar ses som verksamhetsutövare. Ansvaret kan innebära skyldighet att betala åtminstone en del av kostnaderna för eventuella undersökningar och åtgärder .

Fastighetsägarens ansvar

Under vissa förutsättningar kan en fastighetsägare bli ansvarig trots att det inte är fastighetsägaren själv som har orsakat föroreningen. Följande förutsättningar ska då vara uppfyllda:

• Det finns inte någon ansvarig verksamhetsutövare eftersom företaget som bedrivit verksamhet på platsen inte finns längre.
• Fastighetsägaren har förvärvat fastigheten efter den 1 januari 1999 (då ansvarsreglerna i miljöbalken började gälla).
• Fastighetsägaren har vid förvärvet känt till, eller borde ha känt till, att fastigheten var förorenad. När det gäller en ”vanlig” bostadsfastighet så ska man ha känt till föroreningen vid förvärvet för att kunna bli ansvarig.

Fastighetsägare som verksamhetsutövare

En fastighetsägare kan komma att räknas som verksamhetsutövare, trots att ursprunget till föroreningen på fastigheten beror på någon annan. Denna situation kan uppstå om:

• Fastighetsägaren utför arbeten i ett förorenat område och förvärrar situationen. Schaktning kan öka risken för att någon exponeras för föroreningarna eller att föroreningarna sprids. Den som utför markarbeten i ett förorenat område löper därför risk att bli ansvarig även om området inte medfört samma ansvar i orört skick.
• Det förvaras avfall eller kemikalier på fastigheten som kan läcka ut och förorena miljön. Detta kan klassas som en pågående miljöfarlig verksamhet, vilket innebär att den nuvarande fastighetsägaren betraktas som verksamhetsutövare, även om avfallet/kemikalierna fanns där när fastigheten förvärvades.

När ansvarig saknas

Om ingen ansvarig finns kan undersökningar och åtgärder i vissa fall helt eller delvis finansieras med statliga medel. I första hand är det platser med riskklass 1, mycket hög risk som kan finansieras med statliga medel.

Vad bör jag tänka på om jag ska sälja en fastighet som kan vara förorenad?

Som fastighetsägare är det bra att känna till om din fastighet är eller kan vara förorenad, till exempel om du avser att utföra markarbeten av något slag. Om din fastighet är inventerad eller om en förorening konstaterats på din fastighet har du en skyldighet att informera köparen om detta vid försäljning av fastigheten

Vad behöver jag tänka på om jag vill bygga på förorenad mark?

Innan du planerar att bygga på en fastighet eller göra någon annan förändring av marken bör du ta reda på vad marken använts till tidigare. Beroende på vad den använts till tidigare kan det finnas föroreningar kvar i marken.

En markundersökning bör utföras om det finns misstankar om att marken påverkats av den tidigare användningen eller om det finns okända fyllnadsmassor. Det kan också göras i samband med att marken byter ägare. Tänk på att en markköpare eller ny tomträttsinnehavare har en undersökningsplikt enligt miljöbalken och jordabalken. Ta kontakt med miljöavdelningen för mer information.

Vad ska jag göra om jag hittar en förorening?

Hittar du som byggentreprenör en förorening vid schaktarbete måste du genast kontakta miljöavdelningen. Miljöavdelningen bedömer situationen och föreslår åtgärder. Du som byggaktör ska ha beredskap för att kunna hantera eventuella föroreningar som upptäcks vid schaktarbeten.

För att inte få stopp i arbetet kan uppgrävda massor till exempel läggas upp inom en hårdgjord invallad yta eller i en tät container inom arbetsområdet i väntan på provtagning och bedömning av fortsatt hantering.

Vad behöver jag tänka på när jag ska hantera överskottsmassor eller jord i ett förorenat område?

Du ska hantera överskottsmassor eller jord som inte medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön på bästa miljömässiga samt kostnadseffektiva sätt.

I första hand ska jorden eller fyllningen återanvändas inom fastigheten/projektet. I andra hand ska fyllningen återanvändas inom något annat projekt och i tredje hand transporteras av en godkänd transportör till en godkänd mottagningsanläggning.

Vad behöver jag tänka på när jag ska hantera schaktmassor i ett förorenat område?

Att frakta schaktmassor till och från byggen belastar miljön. Att återanvända schaktmassor sparar naturresurser både genom återvinning, men också genom att transportsträckorna blir kortare. Du som entreprenör och fastighetsägare behöver säkerställa att schaktmassor hanteras på ett miljömässigt bra sätt. Ta kontakt med miljöavdelningen för mer information.

Tänk på att hantering av schaktmassor i ett förorenat område ofta sker inom ramen för en anmälningspliktig avhjälpandeåtgärd vilket innebär att det ofta finns vissa krav för hur hanteringen ska gå till. När hanteringen inte gör det behöver man generellt anmäla in tänkta markarbeten för att minska risken för spridning av föroreningar. Anmälan behöver lämnas in senast sex veckor innan planerad åtgärd.

Om det uppstår läckage eller utsläpp, måste ni så fort som möjligt vidta åtgärder för att hindra spridning och kontakta miljöavdelningen omedelbart.

Vad är länshållningsvatten?

Länshållningsvatten är inträngande grundvatten, regnvatten eller processvatten som behöver avledas eller pumpas bort från exempelvis schaktgropar vid byggarbetsplatser.

När bildas länshållningsvatten?

Länshållningsvatten kan bildas vid marksanering, sprängning, borrning, schaktning och upplag av bergmassor under ett byggskede. Det kan innehålla föroreningar som orsakar skada om det inte renas innan avledning eller infiltration.

Vad behöver jag tänka på när jag ska hantera länshållningsvatten?

Du som verksamhetsutövare ansvarar för att vidta tillräckliga försiktighetsmått och skyddsåtgärder. Länshållningsvattnet behöver provtas innan avledning påbörjas. Analysresultatet är en förutsättning för att kunna bedöma vilka åtgärder som sen kan behöva göras.

Kontakta alltid kommunens VA-avdelning innan avledning av länshållningsvatten till ledningsnätet. De avgör om vattnet, efter rening, kan anslutas till dag-eller spillvattenledning samt anvisar anslutningspunkt. Tänk också på att länshållningsvatten är ett avloppsvatten och att det krävs en anmälan till miljöavdelningen om avloppsanordningen inte är en tillfällig och mobil anläggning.